I går var jag och hälsade på farmor, som bor på sjukhem. Hon är ganska skröplig, lite små virrig i bland och vill helst bara ligga i sängen.
När jag kom var det fika dag. Hon satt på sängkanten och vi fikar tillsammans.
Nät hon var klar hjälpte jag henne på toa, så satte jag henne i rullstolen och körde ut (kors i taket)
Var ju härligt september väder ute å solen sken.
Vi satt förvisso inte så länge, men ändå.
Dom var överraskade, dom som jobbade där..
Idag gick jag, yngsta sonen och brandmannen ner å besökte henne en liten stund igen. Köpte med 2 blommor, då jag såg i går att dom hon hade var utblommade å fula.
Vi körde ett varv inne i rullstolen och satt och pratade.
Idag var det svårare med namn,började att prata om sin bror ( som dog tidigare i år) och blandade hans namn med pappas..
Men vi fattade tillslut vad hon menade...
Jag fick telefon nr av personalen och tänkte att jag skulle ringa dit en dag å prata lite å se hur det går. Känns lite jobbigt när man bor 20 mil undan och inte kan gå dit så ofta...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för dina ord, sätter jätte pris på det <3